You can't surprise me anymore, I've seen it all before..

..but it seems I cannot let you go..

Ibland är ungar världens underbaraste små ting. Jag älskar dom här barnen jag är barnvakt åt. Jag älskar min egen son. Men just nu ger dom mig en huvudvärk som inte ens Citodon tar bort.

Jag kan inte låta bli att tänka på dig hela tiden. Du är min Don Juan eller Romeo, men bara i mina tankar. Förbjuden frukt är alltid godast, och du var lite förbjuden. Eller ja, ganska mycket. Fast vi är bara kompisar. Jag tycker bara om dig som kompis, för jag pallar inte mer just nu. Jag vill vänta och se. Någon gång lär det väl växa upp någonting igen, men kanske inte med dig? Gosh, I really miss you.

Jag väntar på brev. Det vet ni. Jag väntar och väntar, men det kommer ju aldrig något. Kan bero på att jag postade brevet till honom i onsdags. Kan ju hända att han inte har fått brevet ännu, dom kanske har såna där postdagar? Jaja, i vilket fall som helst så kommer han ha läst brevet innan fredag om en vecka. Frågan är bara om han kommer svara på det..?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0