Jag har tagit fyra stycken Citodon idag och det är första gången ever som jag känner mig groggy efter att ha tagit dom. Det är en skum känsla, jag är helt matt i kroppen, känns inte riktigt som att jag kan kontrollera mina rörelser. Så kan det gå ibland.

När A-K och N kom tillbaka från deras lilla tripp ner till Karlsborg ringde jag till Närakuten. Vi fick en tid redan efter tio minuter, så det var bara för mig att klä på Ticke och slänga ner honom i vagnen och rusa ner till sjukhuset. Läkaren som vi fick träffa verkade vara ganska trött. Han kikade lite snabbt i öronen på pluttson och så sa han att "han verkar ju må ganska bra ändå, tycker inte mamma det?". Ehm, jo, absolut. Det är ju därför jag sliter med honom ner till läkaren? Jag bad honom kolla Ticke i halsen, men han såg så fin ut där också, så då är han ju frisk. Kanske prova ta tempen på honom och se hur hög febern är? Jag har ju ändå gett Christopher massa Ipren och Alvedon idag, så lite borde den ju ha gått ner kan man tycka. 40,1 grader varm var mitt lilla hjärta. När läkaren såg det tog han en snabbsänka, men den var helt normal. Inga fel på min grabb, inte! Men nu är det väl bara vänta ut allting, han lär ju ha ett virus i kroppen som inte brutit ut ännu. Och så är det väl bara förbereda sig på nästa tur till akuten, för med feber kommer astma. Det brukar iallafall gälla för Ticke...

---

Imorgon lär det bli en rätt lugn dag, jag ska försöka städa undan ordentligt både i mitt rum, i hallen och i vardagsrummet. Börjar bli skapligt trött på stian som vi svin lever i. Fast så farligt är det inte..
Om jag ska orka göra någon nytta imorgon är det nog dags att jag går och lägger mig.

Christophers feber har fortfarande inte gått ner och nu har han fått Ipren två gånger. När han har vaknat till liv igen ska jag ge honom en tesked till och blir det inte bättre då får vi väl avvakta till imorgon. Bara inte astman kommer i samband med det här också... Den har en tendens att dyka upp när han får feber och då blir det väl akuten nästa. När är man berättigad till VIP-kort hos akuten förresten? Haha..

Idag är det Christophers tur att vara sjuk. Han har feber och trots att jag har gett honom Ipren så går inte febern ner någonting. Just nu ligger han i soffan, utan blöja (!) och myser lite grann. Emellanåt reser han sig upp så att han halvligger och så tar han ut nappen och säger "Jag vill pussa mamma!".
Jag hoppas bara att den här febern går över snart, tycker så synd om Christopher när han är dålig...

Gah, jag är så trött så ag vill bara skrika högt och slå någon riktigt jävla hårt i huvudet. Men jag låter bli, för det är bara jag och Ticke hemma och jag vill inte slå min pluttson.
Egentligen är jag uppe på tok för sent för att jag ska hinna göra allting jag vill göra idag. Jag måste hänga tvätten som ligger i maskinen och helst vill jag hinna tvätta en till. Usch och fy.

Helt seriöst, jag är så jävla trött på Christophers evinnerliga pipande idag. Jag orkar inte lyssna. Nu är det fan såpass att jag nästan lägger ut annonsen på Blockets bytesmarknad och ber om en lägenhet i centrala Jakobsberg istället för honom. Han bara tjatar och gnäller och vill inte göra si, han ska inte göra så. Han vill inte duscha bort bajset för det gör ont? Det gör inte ont att duscha bort bajset, det gör ont om det där äckliga jävla bajset sitter för länge i rumpan - och det har det inte gjort. Jävla skit (bokstavligt talat).
Och dessutom saknar jag R och hans söta vänskap. Kul jul att jag ens vet när jag får träffa honom igen? Jag vet inte ens om människan har fått mitt brev ännu... Hade det varit en vanlig människa som bott på ett vanligt ställe hade människan haft brevet igår vid lunchtid ungefär, men det är ju ingenting jag kan räkna med nu.

Men jag saknar honom och jag vet inte om jag orkar bära allt det här själv länge till...


Och ja, jag älskar min son. Jag avgudar min son. Men ibland. Blir. Det. För. Mycket.
PÅTOKFÖRMYCKET!